Sup guys
Jag har hört rykten om att kylan har svårt att släppa taget om Sverige och vi har fått lite medlidande med er efter att ha varit i Queenstown. Vi har nämligen också känt på lite kyla här. Vi har knappt kunnat gå i kortbyxor och kortarmat, trots att det varit klarblåhimmel. De första dagarna här var varma och sköna. Sedan var det som om någon tryckte på en knapp och helt plötsligt var det kallt, så om ni är sugna på att tycka lite synd om oss, kan ni göra det nu.
Back to work
Detta är lätt den häftigaste byn hittills och jag älskade dem mäktiga bergen som verkligen omfamnade detta lilla ställe. Det var lite som om dem tog hand om Queenstown. Jag gillade även utseendet på byn, då det påminde mig om de klassiska skidbyarna som jag är väldigt förtjust i. Detta stället är känt som äventyrarnas mecka och om man vill ha äventyr eller adrenalinkickar är detta rätt ställe att åka till.
Jag har ingen fakta på detta, men är ganska övertygad om att detta är den mest besökta destination på sydön och i princip alla som rest runt här, har varit i Queenstown. Vi var här när det var lågsäsong och ändå var det helt proppat på gatorna.
Efter lång väntan har vi äntligen gjort det. När vi väl gjorde detta bungyjump, trodde jag att det var den tredje högsta i världen och det var skön stolthet och gå runt och säga det. Jag har nu sökt lite om detta och har nu insett att det inte riktigt stämmer. Vet inte varifrån jag fick för mig att det skulle vara den tredje högsta, men iallafall. Den vi gjorde var 134 meter hög och det räckte gott och väl.
Denna bungyjumpen var både hemsk och underbar. Tänk er själva att gå ut på en liten ihopsvetsad trampolinliknande gång med en person bakom som säger ’’come on, walk faster’ och du vet att du är påväg mot ett hopp som är från 134 meters höjd.
Rädslan i kroppen när jag stod på längst ut på ’’trampolinen’’ var enorm och det blir ju inte precis bättre när man är höjdrädd.
Precis innan jag hoppade, sa snubben som jobbade att jag skulle kolla upp i kameran innan jag hoppade. Jag kan lova er, det var den jobbigaste tagningen jag varit med om och det var verkligen en plåga att titta upp i kameran.
Det goa med bungyjumpprocessen var när man väl var i luften och föll frittfall. Det var som en lättnad när man väl hoppat från’’trampolinen’’ och var i luften.
Nu när jag väl filosoferar om detta slår mig tanken att det egentligen borde vara läskigare att vara påväg full fart mot marken, än att stå safe högt upp och kolla ner. Makes no sense!!
Jag drar slutsaten att kroppen är väldigt konstig!
Vi träffade även på vår norska kompis Maja här. Vi visste att hon skulle vara i Queenstown samtidigt som oss och hade därför lovat att vi skulle hoppa bungy med henne. Det blev dock mer häng än bara bungyjump och på en av bilderna ovanför ser ni när vi sitter och fikar med underbar utsikt över lilla Queenstown, efter att ha vandrat upp till utsiktsplatsen.
Jag och Ralle testade på downhill. Riktigt go körning blev det och tillskillnad från förra gången kunde vi denna gång ta liften upp till toppen och sedan åka ner i de olika spåren. När vi cyklade i redwoodpark i Rotorua behövde vi nämligen cykla upp för branta backar hela tiden. Vi föredrar helt klart liften
Trots denna lilla by har Queenstown ett av de bästa nattliven På Nya Zeeland och det var smockat på klubbarna om kvällarna. Detta gällde inte bara på helgerna. Det var full rulle även på vardagarna. På bilden ovanför ser ni oss försöka få lite hemlängtan genom att gå in på den kända icebaren. Vi lyckades dock inte få någon hemlängtan och vi känner oss ganska nöjda med värmen.
En av de viktigaste sakerna att göra i Queenstown skulle vara att äta på Fergburger. Fergburger är ett hamburgerställe som endast finns i Queenstown. Jag har aldrig varit någon storätare gällande hamburgare, men dessa hamburgare var något utöver det vanliga. Jag tänker inte ta mig an en förklaring av hur de smakade, men om ni nån gång besöker Nya Zeeland måste ni smaka på dessa.
Jag vet inte vem av oss som har rekordet på antalet fergburgers här, men om fantasin var dålig gällande vad vi skulle laga för mat kom Fergburger fort upp som alternativ. Jag vet inte om fantasin var medvetet dålig, men det blev iallafall många mål på Fergburger. På bilden ovanför den ser ni den så kallade Big Al. Detta var den mest extrema burgaren som erbjöds. Denna innehöll två hamburgare, massa bacon, två ägg, tomat, sallad och massor med ost. Rekordet för den personen som käkat upp denna snabbast är 1 min och 46 sekunder. Det tog betydligt längre tid att käka upp den för mig.
Det var allt för nu.
Ha de fint!
Kommentera gärna
Hej grabbar, det är klart att vi lider med er när ni behöver vistas i detta jobbiga land. När man tittar ut här hemma faller ett stilla vårregn med klart inslag av snö och en temeratur på 0 grader celcius. Det är tur att ni är tre så att ni kan trösta varandra,eller får ni väl vända er till era Norska vänner, som verkligen kan se hur eländigt ni har det. Hoppas det ordnar sig för er och att det inte blir lika dåligt när ni kommer till Australien.
Med hopp om bättring.
Hälsningar Leif