sweontrip.blogg.se

Blogg om våran backpackerresa. (Samuel, Oskar, Rickard)

Kaikoura

Då var det dags för en uppdatering över kaikoura. Dock denna gången kommer inte uppgiften ligga på samuels axlar utan uppgiften

har istället hamnat i mina händer. Nu undrar ni säkert vem ”mina” är och det ska jag berätta för er, men först så kommer historien om kaikoura.

 

Till ögat så är kaikoura inte så mycket att se på med stadens (om man kan kalla det för stad) tre tusen invånare. Det finns dock mycket bakom kulisserna som är värt att upplevas.

 

Vi kommer till kaikoura på en tisdag med lite dåligt väder och det är ganska kallt. Vi ser folk gå med stora dunjackor och vinter mössa medans vi själva anländer i shorts och t-shirt. Man märker att folk inte är vana vid lite kallare väder här nere och då räknas allt emellan 15-20 grader som kallt. Allt under 15 räknas som istid. Hur som helst så kommer vi fram till vårat hostel som är en bra blanding emellan

Ett fint laidback hostel och ett hus eller snarare en liten gård.

Vi blir infösta i ett av utehusen och får ett ganska typiskt dorm room,

Med i stort sätt inte mer än ett par våningsängar i rummet.

Vi gör oss lite hemma stadda i form av att packa upp lite kläder, vi slänger upp en tvättlina och vi byter om lite snabbt.

Vi ger oss iväg till new world som är en mataffär som maxi skulle man nog kunna säga vilket låg på andra sidan staden/byn vilket var längre än man kunde tro. Det tog ca en halv timme att gå till affären men oj vad det var värt det........

Så mycket roligt man kan ha på en gång(sarkasm).

Dagen är dock inte slut än och när vi satt ner och åt våran lunch så började vi prata med två trevliga tjejerifrån Linköping. samtidigt så avnjöt vi också dagens Chokladbollar, vilket kom som en gåva ifrån ovan, och med ovan menar jag att Samuel och Rickard satt ner medans Oskar ( som i övrigt bakade bollarna) ställde ner det på bordet.

Nu när Chokladbollarna var på plats så kunde vi med glada miner dissa och se ner på tjejernas Smördegsbollar(de bakade smördegsbollarna efter att de sett våra chockladbollar). Dock så kan man inte ha så roligt hela tiden så till slut fick även vi dra till sängs.

 

 

 

Dag två så började vi med en lång sovmorgon, vilket kanske inte är mycket till början men ibland så vill man varva ner lite.

Vi gör våran standard frukost med havregrynsgröt, ägg och även nudlar.

Vi skyndar oss ner till ett av byn’s internet café. Någon är ju tvungen att beställa något så Oskar beställer in en stor kopp kaffe vilket såg sjukt smarrigt ut. Fram rök nu datorer och mobiler och vi satt och kollade upp lite olika saker tex. Så beställde vi buss och boende till Christchuch och vi kollade även upp lite PADI  (dykar certifikat)kurser som vi förhoppningsvis hinner med att ta i Nya Zeeland så det är frittfram att dyka i australiens mäktiga barriär rev.

Det sluta dock med att tiden rann lite iväg för oss när vi satt, så vi var tvungna att ge oss iväg till dagens aktivitet som igentligen var att vi skulle gå runt halvön och titta på sälar.

 

Vi fick gå längs kusten ett par km innan vi kom fram till där tracken började. Det var low tide vilket gjorde att Enorma plattaklippformationen dök upp som gjorde det möjligt att gå bland sälarna. Om det var svårt att se sälarna så kan man fråga Samuel om den saken då han med snabba steg kom springande efter att han nästan klivit på en sovande sälhane. Om jag ska vara helt ärlig så såg jag knapp heller sälen så jag kanske inte ska skratta. Efter samuels close encounter så började man se sälar lite här och där. Helt plötsligt så kryllade det av dom, det var som om de kom ifrån ingenstans och det var väldigt häftigt i och med att man kom så nära och man kunde i princip röra dom, vilket vi såklart inte gjorde men jag ville bara sätta in en bild över hur nära vi verkligen kom sälarna.

 

Även om sälarna var väldigt trevliga att titta på så tycker ändå jag att platsen som vi åt våran kvällsmat på slår allting. Om man tar Dovers vita klippor med ett snö täckt alperna i bakgrunden och en underbar solnedgång och sätter en bänk någonstanns i högen så har jag satt in ännu en bild i huvudet på er. Jag kan tänka mig att några av er där hemma sitter och skakar på huvuderna som om jag skulle hitta på att det här men så beskrivande fantasi har inte ens jag, det var så fint.

 

Dag tre och den sista dagen i kaikoura innan vi lämnar för Christchuch.

Vi fick masa oss upp tidigt för att hinna med vårt flygplan.

Det va en liten spontan sak som vi bokade kvällen innan.

Vilket plan, vad är det för plan, ska dom åka någonstans eller är det sightseeingpå gång.

Ni som gissade på sightseeing så var det precis det vi skulle göra.

Idag skulle vi nämligen åka fyra manna plan och titta på kaskelot (en val) och för ihoppningsvis lite andra saker också.

Det börjar med en kort säkerhets genomgång följt av en ännu kortare genomgång av valarna innan vi satt ombord det lilla planet. Det startade fruktansvärt lättsamt och även om det guppade runt lite i luften så var åkturen väldigt behaglig. Det tog ca 10 min att komma ut till stället där valarna höll till och efter det så tog det ca 5 min för oss att få syn på dessa magnifika djur. Piloten sa att kaskeloten vi såg nu vägde förmodligen omkring 30 ton och han cirkulerade valen väldigt stadigt så att vi kunde ta så många bilder vi ville. Efter ca 5 minuter vid ytan så dök valen och därmed så åkte vi tillbaka till flygplatsen där vi komifrån.

Detta var det sista ifrån kaikoura och nu måste jag skynda mig att skriva klart för annas blir Samuel galen om han får se att jag har lagt upp ett blogginlägg. Man kan sammanfatta Kaikoura med att det varit en bra laidback tid och vi har fått se det vi velat men nu är vi ganska nöjda så vi ska åka vidare till Christchuch.

 

Dagens ”gäst” bloggare var  OJJJJ nu kommer Samuel emot mig och han ser inte glad usrejipesoigneråoijd.....

 

 

Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar:
1 Oskars mormor
skriven :

Hej killar!
Jag blir helt grönav avund - sälar,flyg,valar... Har följt er välskrivna blogg och njutit dock av alla era äventyr. Härligt!

Oskar - nu vill jag ha det där vykortet! Basta!