Hej!
Vi har nu kommit oss tillrätta på sydön och har varit i Nelson ett par dagar. Höjdpunkten här var helt klart vandringen i Nya Zeeelands populäraste nationalpark som kallas Abel Tasman. Det fanns ett företag man kunde vända sig till om man ville besöka nationalparken. Detta företaget erbjöd olika kombinationer av parken. Det kunde vara alltifrån helikoptertur runt området, kajak, kajak kombinerat med vandring, dagsvandring, vandring flera dagar. Det fanns även andra alternativ men dessa var de enda som jag kom på för tillfället.
Vi valde ju såklart den tuffa vandringen genom hela abel tasman. Sammanlagt var denna sträckan ungefär 40 km.
Ralle kände inte för att bära runt på sin stora väska så istället tog han sin miniryggsäck. Detta gjorde att han inte kunde få plats med allting. Istället löste han detta med att gå med en plastpåse i ena handen. Jag tyckte detta var en dum idé och vet själv att det kan vara jobbigt att bara gå med plastpåsar från affären till hemmet. Trots att han gick 4 mil med sin lilla plastpåse i handen klagade han inte. Han tyckte det gick galant.
Sune körde på med sin vanliga väska.
Jag däremot kände inte för att gå runt med plastpåse så jag testade för första gången på resan att slänga upp min rullväska på ryggen. Till en början var den lite obekväm men efter ett tag lärde jag mig inställningarna och tillslut var den riktigt bekväm.
En rolig grej med denna vandringen var maten. Eftersom vi skulle vara i väg tre dagar var vi medvetna om att matplaneringen var viktig. Jag och Sune har varit ute och levt vildmarkslivet innan men då har vi alltid kunnat använda oss utav eld så det var även en utmaning för oss.
Vi drog alla tre till affären där vi sedan splittrades upp fort. Alla hade sina egna ideér om vad man skulle köpa för att överleva. Sune var den snabbaste av oss och han var klar med sitt handlande innan vi hann blinka. Jag och Ralle var däremot lite mer eftertänksamma och vi gick där länge och spekulerade. Det blev nog runt en timme i affären för oss. Tänkte att det kunde vara intressant för er att få se vad vi tog med oss så nedanför kan ni se allas olika matsäckar.
Sunes Matsäck.....3st bönburkar, 6st bananer, 6 kokta ägg, 6 energy bars, brödlimpa, 1 påse jordnötter, matlåda med pasta, vatten
Min matsäck.....12st energy bars, 4st bananer, matlåda med pannkakor och blåbärssylt, 1 påse nötter, 2st chipspåsar, 3st vaniljrisgrynsgröt på burk, vatten
Ralles matsäck..... 6 kokta ägg, 2st vaniljrisgrynsgröt på burk, 2st bönburkar, brödlimpa, 10 energy bars, vatten
Hur som helst började vi vandra på torsdagsmorgonen efter att vi åkt med buss från Nelson som tog ca 2 timmar. Vi vandrade därefter ungefär 12km på en ganska bred stig omgiven av växter så att det bildade en tunnelliknande gång. Det var även längs kusten så utsikten var obeskrivlig och det knäpptes av en en hel del bilder. Sammanlagt tog jag 470 bilder på hela vandringen. När vi väl vandrat i runt fyra timmar kom vi tillslut fram till vår första campingplats. Här slog vi upp vårat nya tält som vi fyndade i en liten affär i Nelson. Måste även tillägga att Denna campingplats låg precis vid en strand som är den vackraste jag sett. Den lyste verkligen med sin gula färg.
Nästa dag var vi tvungna att gå upp tidigt. Vi hade nämligen två val. Antingen gå tillbaka upp i bergen för att gå runt vattnet, eller utnyttja tidvattnet. Om man tog hjälp av tidvattnet slapp man en lång extrasträcka att gå så vi valde att passera tidvattnet. Detta kunde man endast göra när det var low tide och det var low tide kl 7 på morgonen så det var bara att masa sig upp. Tidvattnet här nere är väldigt facinerande och det är lite småkul när man ser mängder av båtar som bara står på land beroende på tidvattnet. När vi kom över till andra sidan blev det en rejäl frukost innan den långa vandringen började.
När vi hade vandrat 7 timmar i högt tempo och nästan var framme vid våran campingplats stötte vi på ett problem....
Det var ytterligare ett tidvattenpassage. Vi hade dock inte blivit informerade om detta. Därför var vattnet ungefär i brösthöjd(Detta var även den enda vägen att ta sig över på).
Vi fick lösa detta genom att ta på oss badbyxorna och slänga upp väskorna på våra huvuden. Detta var en spännande grej och trots våra trötta ben lyckades vi hålla väskorna torra.
När vi väl passerat detta tidvatten blev det ytterligare 1 och en halv timmas gång innan vi tillslut var framme. Denna dagen vandrade vi 22km. Detta tog musten ur oss alla och vi var verkligen helt slut när vi tillslut kommit fram.
Sista dagen var lugn och började även här med ett tidvattenpassage. Vi fick gå upp kl 7 även denna dag för att kunna passera och gick därefter en kort sträcka på endast 6km. Det var dock mycket stegring så det var ändå ganska hårt.
Efter 3 timmars gång hade vi äntligen besegrat Abel Tasman. Därefter väntade vi 3 timmar på att färjan skulle anlända som skulle köra oss tillbaka till startdestionationen.
Bortsett från sandflugorna och våra trötta ben har Abel Tasman och dess vyer levererat till 100 % och vi har därmed skjutit iväg startskottet för vildmarkslivet på sydön. Det kommer definintivt bli fler vandringar här.
Jag måste även berätta lite om Nelson(staden vi bott i). Vårat hostel har varit otroligt fräscht och det har blivit mycket god mat beroende på det fina köket. Sune har även kommit över härskarringen(sagan om ringe) efter ett långt sökande och vi har redan märkt personlighetsförändringar hos han....... inte precis bra ut det här.
Efter tiden i Nelson lämnar jag nu detta ställe med en bra känsla i kroppen.
Nästa stopp bli kaikora där aktiviteterna hittilis är ovissa.
Tack för all beröm alla har gett mig. Era ord inspirerar mig att gå in lite hårdare med skrivandet.
Ha de gott!
Det är ju bra att ni får äta upp er lite när bor på hostel. Tur att ni har lite erfarenhet av campinglivet. Inte alltid att genvägen är lättaste vägen.